Varför hörselhälsa är viktigt
Många människor underskattar effekten av hörselnedsättning och ser det bara som ett sensoriskt problem. Hörselhälsa är faktiskt avgörande för den allmänna hälsan. Därför är det viktigt att ta kommandot för att undvika negativa konsekvenser.
20%
av alla som skulle gynnas av en hörapparat använder faktiskt hörapparat¹
4%
år är den genomsnittliga tid det tar för personer med hörselnedsättning att vidta åtgärder²
Hörselnedsättningens följder
Oavsett graden av hörselnedsättning kan det påverka det sociala, känslomässiga och allmänna välbefinnandet. Den kan komma smygande och gradvis påverka din förmåga att kommunicera och hålla kontakten med andra. Den kan också påverka din förmåga att känna dig trygg och säker i den omgivande miljön, och påverka ditt sociala liv och din delaktighet. Hälsoproblem som kopplas till hörselnedsättning:
- Mindre social interaktion och ökad ensamhet³
- Mindre delaktighet i sociala evenemang eller aktiviteter med vänner⁴
- Ökad risk för kognitiv försämring och demens⁵
- Ökad fallrisk⁶
Socioemotionellt välbefinnande
Om du har en hörselnedsättning kan du ibland känna dig mindre bekväm i sociala situationer och det kan vara svårt med relationer om du behöver förlita dig på att andra får fungera som dina öron. Lyckligtvis finns det olika sätt att hantera dessa utmaningar – och man kan se sociala fördelar med att kommunicera som partners och använda hörselteknik.8
Kognitivt välbefinnande
Att skapa goda vanor när det gäller hörselhälsa kan ha en positiv effekt på den kognitiva hälsan.9 Mer frekvent användning av hörapparater förknippas med förbättringar av den kognitiva funktionen.10 De flesta äldre vuxna med hörselnedsättning som behandlades med hörapparater uppvisade stabil eller till och med signifikant förbättrad kognitiv funktion efter bara 18 månader.* 11
Fysiskt välbefinnande
Bättre balans, större medvetenhet om omgivningarna12 och högre aktivitetsnivåer13 kan vara några av de fysiska fördelarna med att använda hörapparat. Användning av hörapparat kopplas också till ökad aktivitet på jobbet och i sociala sammanhang, och för kvinnor även högre självrapporterad fysisk aktivitet.14
Bryta stigmat
Att känna till fakta om och förekomsten av hörselnedsättning kan hjälpa mot de känslor av ensamhet och isolering som det kan medföra.
- Ungefär 1,5 miljarder människor världen över har en hörselnedsättning – alltså cirka 16 % av världens befolkning.¹⁵
- Cirka 65 % av människorna med hörselnedsättning har en lätt grad, 30 % har en måttlig grad och 5 % har en grav eller mycket grav hörselnedsättning.¹⁶ ¹⁷
- Majoriteten av människorna med hörselnedsättning är i skolåldern eller i arbetsför ålder.¹⁸
Fotnoter
* I en studie med äldre vuxna med hörselnedsättning som behandlades med hörapparater visade en majoritet stabil eller till och med signifikant förbättrad kognitiv funktion efter bara 18 månader. Mer frekvent hörapparatanvändning sammanföll med en större förbättring av exekutiva funktionsförmågor.
1. World Report on Hearing, 2021. Tillgänglig via World Report on Hearing (who.int)
2. MarkeTrak 11, 2022 https://hearingreview.com/inside-hearing/research/marketrak-2022-navigating-the-changing-landscape-hearing-healthcare
3. Kramer, S.E., Kapteyn, T.S., Kuik, D.J., och Deeg, D.J.H. (2002). The association of hearingimpairment and chronic diseases with psychosocial health status in olderage. Journal of Aging and Health, 14(1), 122–137
4. Vas, V., Akeroyd, M. A., och Hall, D. A. (2017). A data-driven synthesis of research evidence for domains of hearing loss, as reported by adults with hearing loss and their communication partners. Trends in Hearing, 21
5. Loughrey, D.G., Kelly, M.E., Kelley, G.A., Brennan, S., och Lawlor, B. A. (2018). Association of Age-Related Hearing Loss With Cognitive Function, Cognitive Impairment, and Dementia. JAMA Otolaryngology–Head & Neck Surgery, 144(2), 115–126
6. Jiam, N.T.-L., Li, C., och Agrawal, Y. (2016). Hearing loss and falls: A systematic review and meta-analysis. The Laryngoscope, 126(11), 2587–2596
7. Vercammen, C., Ferguson, M., Kramer, S.E., Meis, M., Singh, G., Timmer, B., Gagné, J-P., Goy, H., Hickson, L., Holube, I., Launer, S., Lemke, U., Naylor, G., Picou, E., Scherpiet,S., Weinstein, B., och Pelosi, A. (2020). Well-Hearing is Well-Being: A Phonak Position Statement. Hearing Review, 27, 18–22.
8. Ferguson, M.A., Kitterick, P.T., Chong, L.Y., Edmondson-Jones, M., Barker, F., Hoare, D.J. (2017). Hearing aids for mild to moderate hearing loss in adults. Cochrane Database of System Revue, 9. https://doi.org/10.1002/14651858.CD012023Kamil, R.J. & Lin, F.R. (2015). The Effects of Hearing Impairment in Older Adults on Communication Partners: A Systematic Review. Journal of the American Academy of Audiology, 26/2, 155–182 (28). https://doi.org/10.3766/jaaa.26.2.6
9. Karawani, H., Jenkins, K., och Anderson, S. (2018). Restoration of sensory input may improve cognitive and neural function. Neuropsychologia, 114, 203–213. https://doi.org/10.1016/j.neuropsychologia.2018.04.041
10. Sarant, J., Harris, D., Busby, P., Maruff, P., Schembri, A., Lemke, U. och Launer, S. (2020). The effect of hearing aid use on cognition in older adults: Can we delay decline or even improve cognitive function? Journal of Clinical Medicine, 9, 254. https://doi.org/10.3390/jcm9010254.
11. Sarant, J., Harris, D., Busby, P., et al. (2020). The effect of hearing aid use on cognition in older adults: Can we delay decline or even improve cognitive function? Journal of Clinical Medicine, 9(1), 254. https://doi.org/10.3390/jcm9010254
12. Negahban, H., Bavarsad Cheshmeh Ali, M., och Nassadj, G. (2017). Effect of hearing aids on static balance function in elderly with hearing loss. Gait Posture, 58:126–129. https://doi.org/10.1016/j.gaitpost.2017.07.112
Rumalla, K., Karim, A.M. och Hullar, T.E (2015). The effect of hearing aids on postural stability. Laryngoscope, 125(3), 720–723. https://doi.org/10.1002/lary.24974
Vitkovic, J., Le, C., Lee, S.L. och Clark, R.A (2016). The Contribution of Hearing and Hearing Loss to Balance Control. Audiol Neurotol, 21(4),195–202. https://doi.org/10.1159/000445100
13. Dawes, P., Cruickshanks, K. J., Fischer, M. E., Klein, B. E. K., Klein, R., och Nondahl, D. M. (2015). Hearing-aid use and long-term health outcomes: Hearing handicap, mental health, social engagement, cognitive function, physical health, and mortality. Int J Audiol, 54(11), 838–844. https://doi.org/10.3109/14992027.2015.1059503
14. Holman, J. A., Hornsby, B. W. Y. , Bess, F. H., och Naylor, G. (2021). Can listening-related fatigue influence well-being? Examining associations between hearing loss, fatigue, activity levels and well-being, International Journal of Audiology, DOI: 10.1080/14992027.2020.1853261
15. Världshälsoorganisationen (WHO). (2021). World report on hearing. Genève: Världshälsoorganisationen. Hämtat den 8 mars 2021 från https://www.who.int/publications/i/item/world-report-on-hearing
16. Carr, K. (2020). 20Q: Consumer Insights on Hearing Aids, PSAPs, OTC Devices, and More from MarkeTrak 10. Audiology Online. Hämtat den 15 mars 2021 från https://www.audiologyonline.com/articles/20q-understanding-today-s-consumers-26648
17. Ehima. (2020). Hearing Aids improve Hearing - and a LOT more. Trender härledda från EuroTrak-databaserna 2009–2020. Hämtat den 25 mars 2021 från https://www.ehima.com/wp-content/uploads/2020/07/EuroTrak-Trends-2009-2020-June-2020.pdf
18. Jorgensen, L., och Novak, M. (2020). Factors Influencing Hearing Aid Adoption. Seminars in hearing, 41(1), 6–20. https://doi.org/10.1055/s-0040-1701242
