Sarah Granberg kommenterar Novus-rapporten
October 03, 2022
Publicerat av Team Phonak
Med nedsatt hörsel ökar risken för ångest, depression, social isolering och extrem trötthet. Hörselnedsättning är också en riskfaktor för demens.
– Många svenskar hör dåligt utan att veta om det, och utan att känna till hälsoriskerna, säger Sarah Granberg, medicine doktor och legitimerad audionom.
Vill du ha mer information från HearingLikeMe? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Enligt HRF (Hörselskadades Riksförbund) har över 1,5 miljoner svenskar nedsatt hörsel. Den nya Novus-undersökningen från Phonak visar att 31 procent av svenskarna som hör dåligt aldrig har sökt hjälp för sina hörselproblem. Vanligaste anledningen är att ”det inte känns så viktigt”. Så många som 15 procent svarar att de inte kan avgöra om de hör bra eller dåligt.
– Resultaten är väldigt intressanta. De speglar en generell okunskap om hörselproblem. Det finns tydliga samband mellan hörselnedsättningar och flera allvarliga hälsoproblem, som depression. Det här är vedertaget inom forskningen, men vi har inte lyckats nå ut. Svenska folket känner inte till riskerna. Om fler var medvetna om hälsoriskerna skulle inte så många svara att deras hörselproblem inte känns viktiga, säger Sarah Granberg.
Ökad risk för depression och extrem trötthet
Hon betonar att det är vår hjärna som tolkar ljuden, våra öron fångar endast in och transporterar ljudvågorna. Och hör vi dåligt belastas just hjärnan:
– Det finns mycket forskning som slår fast att hörselproblem försämrar arbetsminnet, speciellt i miljöer med störande ljud. Det finns även tydliga kopplingar mellan hörselnedsättningar och ångest, depression, socialt tillbakadragande och isolering samt extrem trötthet. Hörselnedsättning är också en riskfaktor för demens. Sambandet mellan hörselnedsättning och demens är inte färdigutrett, men forskarna är överens om att ett samband finns.
Hur dåligt måste jag höra för att riskera dessa hälsoproblem?
– Enligt forskningen finns inget absolut samband mellan grad av hörselnedsättning och upplevda problem. Även en person med mild till måttlig hörselnedsättning kan ha förhållandevis stora problem. Personens livssituation spelar också in. Har du exempelvis höga krav på kommunikation i ditt yrke är risken större att din hörselnedsättning bidrar till andra hälsoproblem. Du märker förmodligen också av din hörselnedsättning tidigare och upplever större problem om arbetet ställer höga krav på kommunikation.
Negativa attityder lever kvar
Novus-undersökningen lyfter fram ett stigma kring hörselproblem och hörapparater. Rädslan för att känna sig gammal anges som orsak till att många svenskar drar sig för att söka hjälp och använda hörapparat.
– De här resultaten stämmer väl överens med forskningen om stigma, som visar att många associerar hörapparater med att vara senil, dement och till och med obegåvad. Det är mycket allvarligt att sådana attityder lever kvar i vårt samhälle. Många studier har klarlagt att med en negativ inställning till hörapparater minskar vår benägenhet att använda dem.
Lösningen på problemet
Sarah Granberg tror på folkbildning för att öka medvetenheten om hälsoriskerna och vilken hjälp som finns.
– Vi behöver nya rutiner för att upplysa allmänheten. Jag skulle gärna se en nationell kampanj för folkhälsan liknande den om tandhälsa och karies på 1950- och 1960-talet. Både politikerna och vi som forskar och arbetar i hörselvården måste ta ett större ansvar för att sprida kunskap. En ”massrörelse” där allt fler börjar använda hörapparat skulle få effekt, tror Sarah:
– Ju fler som söker hjälp och ju mer synliga hörapparaterna blir, desto snabbare kommer de att normaliseras och de negativa associationerna att försvinna.
Om Sarah:
Sarah Granberg är medicine doktor och legitimerad audionom. Hon arbetar som lektor och forskare vid Örebro universitet och Audiologiskt forskningscentrum vid Universitetssjukhuset i Örebro. Hennes forskning har framför allt fokus på arbetslivet i relation till hörselnedsättning, hälsa och livskvalitet.
Tips till dig som misstänker att du hör dåligt
Är du osäker på om du har nedsatt hörsel kan du börja med att göra HRF:s gör-det-själv-test online, ”Hörseltestaren” eller Phonaks hörseltest som tar tre minuter.
- Kontakta hörselvården, antingen på din vårdcentral eller be din husläkare skicka remiss. I många regioner kan du också skriva en så kallad egenremiss till hörselvården. I vissa regioner finns hörselmottagningar.
- Du får göra olika hörseltester, och efter det kommer en audionom att diskutera resultatet med dig och vilken hjälp du kan få.
- I dag har nästan alla med nedsatt hörsel nytta och glädje av hörapparater. Mitt viktigaste råd är: Använd dem. Även om den inte löser alla dina hörselproblem direkt så får du hjälp att höra ljud och tal, du orkar mer och kommer att må bättre.
Tips till anhöriga
- Prata med personen om hörselproblemen, men gör det i lugn och ro. Ofta blir det slitningar i familjer där någon hör dåligt. Lägg bort ilska och irritation och visa att du bryr dig.
- Fråga hur personen upplever sin hörsel och när det kan kännas svårt att höra dåligt. Stötta personen att söka vård.
- Följ med när personen ska undersökas. Du kan bidra som stöd och med dina insikter.
