Nyttan med hörapparater ökar inom hörselvården

Vill du ha mer information från HearingLikeMe? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Om vi tittar tillbaka i tiden noterar vi flera milstolpar i hörapparatutvecklingen. Från 1947 när transistorn uppfanns och vidare till 1995 då den första digitala hörapparaten kom ut på marknaden. En bit in på 2000-talet minns vi genombrottet när öppna anpassningar blev möjliga utan att det bidrog till ökad risk för återkoppling.

Utöver hörapparaten är det flera andra faktorer som bidrar till nyttan för användaren. Audionomens kompetens och arbete är helt avgörande för att rehabiliteringen ska bli framgångsrik. Ungefär 10 procent behöver även stöd från andra yrkesgrupper så som hörsel-/specialpedagog, kurator, psykolog, logoped och sjukgymnast. Dessa insatser spänner oftast över längre tid och sker på såväl individ- som gruppnivå. Även det övergripande mötet med kliniken är viktigt och hur kontakt och bemötande upplevs. Förutom att bli väl mottagen är det även viktigt att få information kring vad en hörselnedsättning innebär och vad man kan förvänta sig av en hörapparat, särskilt för gruppen förstagångsanvändare.

För dig som ännu inte har hörapparater men upplever att du har börjat höra sämre - gör vårt hörseltest online.

Nationellt kvalitetsregister för rehabilitering med hörapparat har samlat in information från hörapparatanvändarna under flera år. Det gör det möjligt att göra longitudinella analyser och se förändringar över tid.

Den samlande nyttan rapporteras via ett standardiserat instrument/enkät (IOI-HA) som innehåller flera dimensioner på en svarskala mellan ett och fem. Att få två hörapparater istället för en hörapparat ger t.ex. en ökad nytta med 0.18 enheter. Det är en ökning som är kliniskt relevant utöver att den är signifikant.

I Figur 1 visas hur nyttan efter avslutad rehabilitering varierar per kvartal på nationell nivå. Under perioden 2015 t o m 2017 har nyttan varit på en relativt stabil nivå med fluktuationer kring 3.82. Efter 2017 ser vi en gradvis ökning av nyttan till det hittills högsta värdet för första kvartalet 2020. För att sätta den totala ökningen under perioden i ett sammanhang ligger den nära den ökning som rapporteras för två hörapparater istället för en.

Ökningen i nytta är naturligtvis mycket glädjande och nu pågår ett arbete med att ringa in vilka faktorer som i huvudsak har bidragit till det. Hörapparater har gradvis blivit mer integrerade med mobiltelefonen och förutom att direktkoppla mobilen och hörapparaten vid mobilsamtal går det även att göra justeringar och ändra inställningar i hörapparaten via appar. En ökad användning av hörseltekniska hjälpmedel som t.ex. extern mikrofon kan också vara en del av förklaringen. För att få mer kunskap kring det kommer fler dimensioner samlas in från användarna inför kommande analyser. I Figur 1 visas hur nyttan efter avslutad rehabilitering varierar per kvartal på nationell nivå. Under perioden 2015 t o m 2017 har nyttan varit på en relativt stabil nivå med fluktuationer kring 3.82. Efter 2017 ser vi en gradvis ökning av nyttan till det hittills högsta värdet för första kvartalet 2020. För att sätta den totala ökningen under perioden i ett sammanhang ligger den nära den ökning som rapporteras för två hörapparater istället för en.