Med hundarna kan Marianne erövra världen

Musikens rytmer strömmar ut i den stora hallen. En border collie skuttar omkring med fullt fokus på en kvinna klädd i rödrävspäls. ”What does the fox say?” hörs från högtalarna medan duon utför exakt koordinerade trick i takt med musiken. Så är det över. Publiken bryter ut i applåder och i det att hunden rusar tillbaka till kvinnan spricker hennes ansikte upp i ett brett leende – nu är det dags för kel och godis.

Kvinnan i rävkostymen är Marianne, en sprudlande hundinstruktör på 43 från Hønefoss. Hunden är Vega, en border collie på 8 år. Tillsammans är de Team Bissevov, och de har just deltagit i den prestigefyllda hundtävlingen Crufts i England. I grenen freestyle – dans med hundar – har de tre gånger vunnit Norska mästerskapet, deltagit i VM och Nordiska mästerskapet, och är aktiva i två olika landslag. Med dans och lydnad har Marianne funnit sin arena – och hundarna älskar det.

När man först lär känna henne märker man knappt att Marianne har en svår hörselskada, men så har hon också ägnat lång tid åt att vänja sig vid hörseln. När hon var 17 år förlorade hon en stor del av hörseln och var tvungen att sluta på gymnasiets musiklinje.

– Jag gick första, andra och påbörjade tredje året, men sedan måste jag ge mig för jag hade inte en chans. Det var då jag fick mina första två hörapparater, som jag ägnade flera år åt att bli vän med. Jag sökte mycket tröst hos hundar och fick min egen år 2000, berättar hon.

Hon minns tillbaka till den första tiden då hon blev intresserad av trickträning.

– Jag började att titta på videor med roliga trick på YouTube. Alla trick kanske inte var till så stor nytta, men vad roligt det var att jobba med dem! Tricken blev bara svårare och svårare, tills en föreslog på skoj att jag skulle anmäla mig till Talang Norge – även om jag helt säkert inte skulle gå vidare. Då tänkte jag att jag minsann skulle visa honom, så jag anmälde mig, skrattar hon.

Efter det växte det bara. Hon kom till semifinalen i Talang Norge, blev inbjuden till Talang Sverige där hon kapade åt sig en finalplats. Kort därefter blev hon introducerad till tävlingsgrenen freestyle – dans med hundar till musik – och tävlar nu världen över.

Idag arbetar Marianne med hundar på heltid som föreläsare, tävlande och kursinstruktör, och så uppträder hon med hundarna. Det är yrken som ställer krav på god kommunikation. I individuella kurser kombinerar hon sina Phonak Audéo Paradise-hörapparater med mikrofonen Roger Select, som hon häktar på sin elev så att hon hör allt vad eleven säger under kurstimmen. När hon föreläser och ska svara på frågor från åhörarna, fäster hon Roger-mikrofonen på personen som går runt och fångar upp frågorna. Personen med mikrofonen upprepar frågorna så att Marianne hör dem direkt i sina hörapparater.

- Anslutningen mellan hörapparaterna och Roger Select är stark. Nu oroar jag mig inte för att jag inte ska uppfatta saker och ting. Jag kan vrida på huvudet eller stå med ryggen till och ändå höra vad andra säger. Det har öppnat en helt ny värld för mig, säger hon.

Hon berättar vidare om en lustig situation med mikrofonen på teatern. Hon och hunden Vega skulle vara med i pjäsen Annie. Barnen var väldigt nyfikna på hörapparaterna och Roger Select, och fäste mikrofonen på sig. Efter en stund glömde de bort den, gick av scenen och började prata om frågor som de ville ställa till Marianne. När de gick upp på scenen igen och Marianne genast började att svara på frågorna blev de förbluffade. ”Har du superhörsel?” Då gick hon bort till ett av barnen, tog av Roger Select med ett leende och sa ”Du glömde att ta av den här”.

Att lyssna på musik är viktigt för Marianne när hon befinner sig i situationer utan hund. Då streamar hon musik direkt från telefonen till Paradise-apparaterna och distraheras från negativa tankar. Hon märker att hon nu oroar sig mindre över att inte uppfatta allt som sägs och kan oftare tacka ja till uppdrag ensam, utan hund. Ljudkvaliteten är hon också nöjd med.

– Jag lyssnar på musik hela tiden och älskar det. Dessutom är ljudet i Paradise-apparaterna naturligt, helt fantastiskt. De ger inte de där ”klunk-dunk”-ljuden och jag hoppar inte till av saker och ting på samma sätt som jag gjorde förr. Nu kan jag också höra ljud som jag inte hörde förut, t.ex. dropp från kranen i badrummet. Det har jag aldrig hört förut.

Under årens lopp har Marianne lärt känna sin hörsel bättre och är klar över vad hon gillar och vad hon inte gillar. För det första saknar hon hörapparater med starkare färger så att det är tydligare för andra att hon har nedsatt hörsel. Dessutom vill hon lära sig mer om de nya funktionerna i Paradise-apparaterna. De sakerna skulle hon nog gärna ha sett på plats redan igår.

– Jag har kanske världens sämsta tålamod när det gäller vissa saker, men att ägna åtta månader åt att lära en hund att stå på händerna är bara jättekul, säger hon med ett leende.

Liksom många andra hörselskadade ser hon fram mot dagen då det är slut med munskydden. Hon upplever att munskydden har gjort hörselnedsättningen till ett större problem eftersom hon är rädd att inte uppfatta allt eller att tappa apparaterna när hon tar av munskyddet.

– Även om de nya hörapparaterna är super, är jag beroende av att läsa på läpparna för det har jag gjort i alla år. Så jag behöver nog lite mer tid innan jag helt litar på det jag hör. För ett tag sedan var jag med i en reklaminspelning och det var massor av folk där, dämpad belysning och munskydd. Det var jättesvårt och jag blev extremt trött i huvudet. När den var klar sov jag i två dagar. Jag var helt slut.

När pandemin är över ska hon i samarbete med Phonak testa olika lösningar med Roger Select. Hon är beroende av att få musiken direkt i öronen när hon uppträder, samtidigt som hon måste höra domarnas kommandon på långt håll. Det skulle vara till stor hjälp eftersom hon hittills har varit tvungen att lära sig alla sånger utantill för att veta var i programmet hon är.